Jag vet ingen som verkligen behöver blogga. Jag behöver inte blogga men nu gör jag det igen, för att det är lite roligt. Ibland är det ännu roligare, fast när det blev tråkigt en gång slutade jag tvärt, jag gör ofta så. En gång bloggade jag dubbelt, hos Månpocket och Tara, till slut gick jag vilse i mitt eget huvudsnurr. Den här gången bloggar jag för att inte trassla in mig så värst. Det har blivit 2009, det år jag så smått har gått och väntat på. Visst är det hemskt och förkastligt att längta bort tid genom att önska sig fram till annan, men ibland kan jag inte låta bli, speciellt inte i år. Imorgon ska jag träffa min redaktör, vi ska krysta fram min bok, mellan 10 och 12 ska se vad som kan kastas ut med badvattnet och sedan börjar resan. Kanske bloggar jag för att jag är aningens nervös. Jag tror det.