Sommarläsning

Och så var det tio boktips. Utan rangordning.

1. Aprilhäxan.
2. När du läser detta.
3. Fruset offer.
4. Att skriva.
5. Sugar.
6. Parfymen.
7. The pearl.
8. Överrenskommelser.
9. Det är 1988 och har precis börjat snöa.
10. Midvinterblod.

Annika Östberg har tydligen ingen rätt att tala

Just nu pågår en diskussion om huruvida det är en bra idé att låta Annika Östberg sommarprata i radion. Jag tycker absolut det.

Och jag är nyfiken på hennes bok Sorgfågel, har ni läst hennes den?

Kulturbloggen om Svedd

Titta, första recensionen av Svedd!
Yeay!

"Sandra Gustafsson skriver mycket bra, jag kommer så nära Helena att det skrämmer mig. Jag känner hennes utsatthet in på skinnet och in i märgen. Författaren använder rytmen i ord som ett verktyg för att säga något inte bara i ord utan med känslor."

Läs hela här.

Att stå till svars för eller nåt

Idag kom den, den första kommentaren om min nya bok "Svedd". Eller nej, inte den första kommentaren, utan den första undrande kommentaren.

"Vad får hon allt ifrån?"

Frågan ställdes till min man, som också haft en rynka mellan ögonen men inte sagt något. Jag kan inte svara på det, jag hänvisar till "A clockwork orange" - kunde det tryckas som bok och dessutom visas på bioduken kan min bok läsas utan att jag ska behöva förklara mig.
Det. Är. Bara. En. Bok.

Presentation av "Kolonisterna på hjortronmyrarna"

I samarbete med Studiefrämjandet och Tumba bokhandel visar jag bilder på och berättar om bakgrunden till min nu aktuella dokumentärroman "Kolonisterna på hjortronmyrarna" den 3 juni kl. 19.00 i Tumba bokhandel.
Välkomna önskar Lilian O. Montmar!

“På måndag skickas Svedd från tryckeriet”

Och jag dör en smula.
Magpirret tar sig sakta upp i strupen, halsen och ut: tihi!
TIHI för fan!
Boken är klar, den finns på riktigt, den har sidor med bokstäver och sidnummer och framsida och baksida och jag dör ju för fan en smula.

Och... nej

Sitter på landet fyra dagar, för att bara vara.
Inte för att skriva, absolut inte, det gör jag på mitt kontor. Faktiskt.
Men så ändå, vips, fyra sidor ramlade ur skallen på mig och tralala, livet leker.
Kommer till stan igen, knallar upp på mitt kontor - min skrivarlya på 12 kvm som jag betalar för att ha - och... nej.
Nu har jag stirrat på skärmen i tre och en halv timma.
Det går inte.
Det händer ingenting.