Om och om och om igen!

Jag ligger under kudden och gömmer mig. Uppe i det stora huset på den besvärliga gatan i stan där min roliga redaktör häckar, där har hon och korrekturläsaren minsann hittat något i mitt manus som de strängeligen vill tala om. De undrar om jag kan komma dit, men likt ett tvärsäkert barn vägrar jag. Norrbro är avstängd, min bil för stor att parkera och alls köra annat än i min snöiga hemmabacke för del delen, tusen och en anledningar finns till att jag inte vill ha med det där manuset att göra någon mera gång. Sist höll jag på att skriva om det helt och hållet, fingrarna håller sig inte i styr. Smiter iväg på yoga, mitt riktiga jag skymtar förbi i spegeln, det är den personen jag behöver få kontakt med nu när jag har flytt ut ur Agnes hjärta Edwards värld. När i hela fridens namn är en bok äntligen klar? 26 mars svarar de bergsäkert på förlaget och någon tröst finns det väl i det.