Bilar

Addis Ababa kan vara alla bilars sista viloplats. Det är hit dom söker sig när det är dags att dö. Jag tror att alla bilmärken som någonsin tillverkats rullar i trafik här. Förutom Saab, faktiskt. Har inte sett en enda, och jag vet inte om det säger nåt om anledningen till krisen i det företaget? Annars rullar alla pappas bilar från min barndom här: Hans Opel Olympia från 59, Ford Taunus 17m från 63, till och med en Ford Anglia, som vi hade under ett par månader i mitten av sextiotalet, har jag sett. Dom flesta bilarna är från åttiotalet och är tillverkade i Japan (Toyota, Nissan och Mazda är vanligast) eller i det gamla östblocket, Lador och Nevor. Men man är inte så noga med märkena här. Det finns affärer där kan man köpa såna där skyltar man har bak på bilen som talar om vilket märke man har, man kan faktiskt köpa kylarmärken och navkapslar med namn på också. Så en bil kan ha Toyota bak, Nissan fram och Mercedes som navkapslar. En del bilar förstår jag inte hur dom kan hålla ihop. ( En del gör inte det heller, vägkanterna och uppförsmotorna är fulla av bilar som inte klarat sig igenom dagen) Dom har så dåligt balanserade hjul att de skulle kunna fungera som en åkattraktion på Gröna Lund. Givetvis finns alla dom nyaste lyxåken här också, Humrar och Mercor och Toyotor . Dom officiella bilarna för premiärministern och presidenten är Mercedesbilar från sent sjutiotal. Det ser inte så där vidare mäktigt ut. Det är alldeles uppenbart att man inte haft pengar att lägga på nya paradbilar. Och det ska man kanske vara glad för. Dom flesta etiopier har ingen egen bil. Det finns viss busstrafik, men dom flesta åker taxi. Det finns två versioner. Små blå/vita Lador som fungerar som våra taxibilar hemma. Fast utan taxameter. Man får förhandla fram priset innan man ger sig iväg. Dom är i rejält dåligt skick och sist jag åkte till flygplatsen med en sån fick han som körde rulla igång bilen varje gång han stannat för rödljus. Sedan finns det vans, dom flesta är tillverkade av Toyota, och dom får ta fjorton passagerare, men oftast tar de fler än så. Dom kör bestämda rutter, ungefär som en buss, och man betalar per hållplats. Dom är många, kör fort och vårdslöst och orsakar dom flesta olyckorna här. Chaufförerna jobbar långa skift och håller sig vakna med hjälp av Chatt (Som är en laglig drog här, och ska uttalas på samma sätt som det man gör på internet. Min chaufför säger att det är lagligt bara för att Premiärministern tycker att det är så gott…).

Magnus Ljunggren