tisdag 17 februari 2009
Freedom
Marie-Louise Ekman ser sig själv som ett lysande exempel på att det går att vara rebellisk och måla understundom äckliga tavlor och ändå bli teaterdirektör och det är hon! Jag tycker lite synd om SLs styrelseorförande, som inte på något sätt får erkänna att han förstår att konsten måste tänja gränser för att vi inte helt ska hamna på efterkälken här i världen, fast det samtidigt är förkastligt att skrämma medresenärer och uppta plats på psyket för de verkligt behövande. Det där var en rysligt lång mening. Men, det hela skapar debatt, ta bara en sån grej som att ingen vågade titta upp på den graffitisprejande marodören i den där omtalade filmen, är inte det intressant? Nej, konsten måste få vara fri, likaså Författarfonden. Bara den som kan välja sin egen väg vet vart han går.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar