Omstartsvånda

Jag menar inte datorns omstart. Snarare min egen.
Eftersom det ena är över och det andra ska börja, så är mitt behov av omstart angeläget och tydligt. En dag som denna när det "luktar höst" som vi kom fram till jag och min fyraåring.

Som varannanveckopappa jag är tampas jag också med identiteten. Vem fan är jag den ena veckan. Veckan med henne är så tydlig. Jag är pappa. Den andra veckan blir knepigare. En form av särbo, egen företagare, som skriver och är ute och pratar. Varje vecka med sin egen charm, längtan och utmaningar. Som tanken på hur katten man får ihop det med den andra som har tre barn. Som bor i annan kommun. Och mitt ex som kastat sig in i en annan med totalt sex barn. Hej och hå.

Jag stannar ett tag på mitt berg inser jag. Ser mig omkring i min lägenhet och inser att det funkar bra som det är. Att jag är jag oavsett och att hösten har kommit.
Det är dags för nästa fas och projekt och det är som allt annat dubbelt det också.